GUD
Jag skriver inlägg efter inlägg.
Raderar.
Allt det jag skriver blir för uppenbart.
För baktalande.
Det är så onödigt att skriva ut saker man känner angående andra. Alldeles för uppenbart om vem det handlar om. Kompisar kommenterar och undrar vem det handlar om och vad som har hänt.
Egentligen är det just det jag vill ha bloggen till. Ja alltså inte kommentarerna utan bara skriva ner texter om hur man känner om de som är omkring mig.
Men skulle det vara okej?
Nej. Jag tycker inte det. Att skriva saker så om andra är bara onödigt, men det skulle vara väldigt befriande.
Därför skriver jag inget sådant.
Därför har jag ett dokument i min dator där jag kan skriva. Det lättar lite. Men inte helt. Skönast skulle vara om någon fick se dem.
Kanske ska jag be? Dela mina tankar med gud?
finns gud?
Ja, tror man så finns Gud. Det tror jag. Vi alla skapar en Gud genom att tro. Kanske vill han höra det som tynger mig. Hoppas.
Gud finna! och det fina är att han alltid vill höra :)
men jag vill med höra, så om du vill, sms.a eller maila nån gång :)
finns*
